Så rädisor när
•
Rädisa
Rädisa är en ettårig växt som tillhör familjen kålväxter, brassicaceae. Rädisa är hemmahörande i Kina, där den har odlats i många tusentals år. Knölens storlek, form och färg varierar beroende på sort. De kan vara runda eller långsträckta och röd, rödvit, vit eller svart i färg. Senapsoljan i rädisan gör att den smakar pepprigt.
Rädisa bör sås under vår-försommar och sensommar-höst, då den tenderar att gå upp i frö och inte bilda någon rädisa under högsommaren. Den optimala odlingstemperaturen för rädisor är cirka 10 ° C. Rädisor växer bäst i svagt sura eller neutrala, mullrika jordar och behöver mycket fukt. I alltför torr mark blir rädisorna lätt bittra och träiga, och i en kompakt jord kan knölarna deformeras. Rädisans kultiveringstid från sådd till skörd är vanligtvis cirka dagar, med de snabbaste sorterna bara dagar. Jordförbättra innan sådd, med Kogödsel på friland, eller med Ört & grönsaksjord för odling i låda eller kruka, och så fröna direkt på växtplatsen. Om du sätter fröerna med cm mellanrum så slipper du gallra.
Så rädisa lite åt gången varannan vecka, så har du rädisor under hela sommaren (med undantag kring högsommar).
Rädisans frön sås så tidigt
•
Rädisa
Raphanus sativus v. sativus
Crusiferae
Utseende och ursprung.
Rädisan existerar nära släkt med rättikan och äger precis likt denna odlats länge inom Asien samt i Medelhavsländerna. Rädisan existerar lättodlad samt växer snabbt.
Växtplats och jordmån.
Rädisan besitter inga större krav vid odlingsjorden, dock en halvskuggig något fuktig växtplats tillsammans en mullrik porös mark är detta lämpligaste.
Sådd samt såtid.
Rädisor är lämpligt att sålunda i rundor mellan femte månaden i året och augusti eftersom dem har sålunda kort utvecklingstid. Under gynnsamma förhållanden förmå de skördas tre veckor efter sådd. Fröna sås grunt vid cm avstånd och cm mellan raderna. Kan tillsammans med fördel sås glest inom breda rader på 10 centimeter.
Allmän skötsel.
Tack vare den korta odlingstiden existerar ogräset inget större bekymmer, men detta är däremot viktigt tillsammans med en jämn vattentillgång eftersom rädisorna annars blir träiga och beska.
Gödsling.
Gödslingsbehovet existerar litet tackar vare den korta odlingstiden.
Skadeinsekter och sjukdomar.
Jordloppor samt kålflugans larver kan ställa till bekymmer, men genom att täcka odlingen tillsammans fiberduk samt vara exakt med bevattningen kan dessa i regel undvikas.
Skörd.
Rädisorna skördas efterhand som dem blir färdi
•
Odla rädisor
Fakta om rädisor
Rädisor kom till de svenska herrgårdarna under talet men slog inte igenom i folkhemmet förrän under talet.
Svenskt namn: rädisa
Vetenskapligt namn: Raphanus sativus. Tillhör familjen kålväxter, Brassicaceae.
Sorter: Det finns ett stort urval sorter med olika färg och form. Från små spelkulerunda munsbitar till långa, vita ”istappar”. Köttfärgen är vit eller ljusrosa. Alla sorter kan också groddas året om.
Till höger runda, vita 'Sniezka'. De avlånga vita rädisorna kallas istappar, här 'Icicle'.
Botanik: En ettårig växt som härstammar från Östasien där det växer många vilda former. Låter man rädisan stå kvar kommer en hög blomstjälk med små vita eller ljuslila blommor. De utvecklar fröbaljor som är en delikatess i många asiatiska länder.
Svårighetsgrad: lätt
Utvecklingstid: dagar, groddning dagar
Läge: Trivs i både sol och halvskugga men vill växa ganska svalt. Trivs i köksland, kruka, odlingstråg, pallkrage eller i en odlingsstation året om (där det inte blir för varmt). Tål några minusgrader. Rädisor är också utmärkta att grodda i groddbox. Under Tema groddning hitta