Näringskedjan i hav

  • näringskedjan i hav
  • Näringskedjan i havet
  • Näringskedja i havet
  • La marin livsmedelskedja beskriver flödet av energi och näringsämnen inom havets ekosystem. detta är en system var energi överförs från ett levande organism till ett annan, likt börjar tillsammans med producenterna (växter och växtplankton), passerar genom konsumenterna (växtätare, köttätare) samt slutar tillsammans med nedbrytarna. varenda organism äger en kritisk roll liksom hjälper mot att upprätthålla ekologisk balans. Att förstå organisationen samt nivåerna inom den marina näringskedjan existerar avgörande till att förstå hur detta marina ekosystemet fungerar samt vilken effekt som olika faktorer, såsom mänsklig handling, kan äga på det.

    Huvudegenskaper

    Den marina näringskedjan är komplex, på bas av den stora mångfalden av organismer som lever i haven. Det skiljer sig ifrån landlevande länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något inte bara i dem inblandade arterna, utan även i hur energiutbyten sker. De primär komponenterna inom detta struktur förklaras nedan:

    • Primära producenter: dem är autotrofa organismer vilket växtplankton, alger och vissa bakterier vilket producerar sin egen föda genom fotosyntes eller kemosyntes.
    • Konsumenter: De inkluderar växtätande organismer som livnär sig vid producenter, köttätande djur liksom livnär sig på andra djur samt al
    • näringskedjan i hav
    • I naturen kämpar organismerna för att överleva. Det handlar om att äta eller ätas (undantag toppkonsumenter). För att få en överblick över hur organismerna äter varandra i ett ekosystem används näringskedjor. En näringskedja visar hur växter och djur är beroende av varandra. Enklare förklarat handlar det om vem som äter vem i ekosystemet.

      En näringskedja startar alltid med en organism som har fotosyntes: alltså en typ av växt. Dessa kallas för producenter. De omvandlar solens energi till biomassa. Det kan till exempel vara gräs eller en alg.

      Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

      Alla andra organismer som inte har fotosyntes, och som därför är beroende av växter, kallas för konsumenter. Dessa konsumerar (äter). Beroende på vilken nivå i ekosystemet de befinner sig på kallas konsumenterna olika saker: förstahandskonsumenter (primärkonsumenter), andrahandskonsumenter (sekundärkonsumenter) och så vidare. Högst upp i näringskedjan finns toppkonsumenten som alltid är någon form av rovdjur (de kallas även predator).

      Bild: Oskar Uggla / UgglansNO

      Naturen är dock mer komplicerad än så här. Vanligtvis äter ett djur olika typer av föda och riskerar att bli uppäten av fle

      Hur fungerar havets näringskedja?

      Allt liv i havet påverkar vartannat. De flesta djur jagar andra djur och blir själva uppätna av ytterligare andra djur. Detta kretslopp kallas näringskedja. Längst ner i denna kedja hittar man plankton, de minsta varelserna i havet om man räknar bort bakterier.

      Läs mer

      Följaktligen, hur påverkas arterna i väven om fiskart 2 ökar?

      Påverkan på flera nivåer Eftersom mängden fisk högt upp i näringskedjan är så stor har den ofta en mycket stark inverkan på de övriga delarna av näringsväven. Exempelvis kan strömming kraftigt minska mängden djurplankton i havet, vilket i sin tur leder till en ökning av djurplanktonens föda, växtplankton. Vad händer med energin då vi går upp i näringspyramiden? En näringspyramid illustreras i form av en pyramid hur biomassan fördelas på olika trofiska nivåer i ett ekosystem. Det är en kvantitativ illustration av en näringskedja, som visar hur energi överförs från producenter till konsumenter uppåt i näringskedjan samtidigt som energin går förlorad i varje steg.

      Hur stor del av energiinnehållet överförs från en nivå till nästa nivå i ekosystemet och vad händer med resten?

      Energin kan inte återanvändas. Hur stor del