Marmorbruket norrköping

Description

Contact

Marmorbruket är ett naturreservat beläget i Norrköpings kommun, Östergötlands län. Reservatet skapades den 5:e januari och täcker en yta på 78 hektar. Av dessa är 66 hektar landyta, 11 hektar vatten och 47 hektar skog.

Naturreservatet är känt för sina dramatiska utsikter över Bråviken och sin unika flora. Men det som verkligen sätter Marmorbruket på kartan är dess historia med marmor. Området har nämligen varit en viktig plats för marmorproduktion under flera århundraden.

Förutom marmorhistorien finns det även en rad anordningar i reservatet som gör det till en populär destination för besökare. Det finns bland annat ett utsiktstorn och flera utsiktspunkter där man kan njuta av vyerna över Bråviken. Det finns även en badplats, dass, information, informationsbyggnad, parkering, vindskydd och eldstad.

Naturreservatet förvaltas av Norrköpings kommun och mer information om reservatet kan hittas på kommunens hemsida. Trots att det ligger nära Kolmårdens djurpark är Marmorbruket en pärla som är väl värd ett besök för alla natur- och historieintresserade.

Kolmårdens marmorbruk, vid Bråvikens norra strand i Norrköpings kommun, fick sitt första privilegiebrev Kolmårdsmarmor hade dock använts till inredningsarbeten och föremål redan på medeltiden, vilket dopfunten i Östra Eneby kyrka är ett exempel på. Under andra hälften av talet utsmyckades Drottningholms slott med denna sten. Verksamheten förföll senare, men återstartades och fick till stånd en ansenlig export till England, Ryssland och Tyskland. Trots detta blev inte produktionen lönsam, varför bruket bedrev binäringar, såsom kalkbrytning och tegelbränning på talet.

Historik

Kolmårdens marmorbruk ligger i Konungsunds socken, Björkekinds härad. Bruket grundades troligen av Louis De Geer. Bruket lades ner omkring och återupptogs först av kanslirådet Eric Wrangel och kommerserådet Gabriel Gyllengrip, sedan de erhållit privilegium 17 mars på 20 frihetsår. Sedan övergick bruket till ett bolag, som år bestod av åtta personer: kommerserådet Gabriel Gyllengrip, kanslirådet Jakob Bunze, kollegieassessoren Stierncrona och handlanden Lennman. Vid denna tid lär erfarna från Italien blivit inskrivna. Brukets arbeten var d