Basalförbränning barn
•
Næring mánaða
Mikið af tilbúnum mat fyrir ungbörn í pökkum, krukkum og pokum (skvísum) er á markaði. Gæðin eru misjöfn og eru foreldrar hvattir til að kynna sér innihaldslýsingarnar vel.
Krukkumatur fyrir ungbörn
Maukaður matur í glerglösum eða krukkum, geta verið ýmist ávaxtamauk, grænmetismauk og blandaðar kjöt- og fiskmáltíðir.
Mauk í krukkum sem er á markaði hérlendis, og er sérstaklega ætlað ungbörnum er hvorki saltað né blandað aukefnum sem hugsanlega gætu skaðað barnið. Það er því engin ástæða til að tortryggja þessar vörur sérstaklega. Næringargildi getur þó verið misjafnt eftir því hvort um ræðir ávaxtamauk, grænmetismauk eða blandaðar máltíðir.
Maukið getur komið sér vel þegar meðan barnið er ekki farið að borða sama mat og fjölskyldan og einnig á ferðalögum. Hins vegar mælir margt á móti því að nota tilbúið mauk alla daga en slíkar vörur eru yfirleitt mikið maukaðar og einhæfar, en fjölbreytt fæði minnkar líkur á matvendni hjá börnum.
Pokamatur (skvísur) fyrir ungbörn
Maukaður matur í poka (skvísum) geta verið ýmist ávaxtamauk, grænmetismauk og blandaðar kjöt- og fiskmáltíðir, líkt og maturinn í krukkum. Það sama gildir einnig um næringarg
•
Basalomsättning
Basalomsättning, basalmetabolism eller basalförbränning (engelska Basal Metabolic Rate - BMR) är ett uttryck för hur mycket energi (kcal eller kJ) kroppen gör av med i viloläge, det vill säga hur mycket energi som kroppens organ behöver för att fungera på ett korrekt sätt. Kroppen använder en viss mängd energi under dygnet utan att den utför någon egentlig fysisk aktivitet, det vill säga då individen är vaken men befinner sig i vila. Det går åt en hel del energi bara för att hålla kroppen igång. De inre organen ska fungera, hjärtat ska slå, hjärnan ska koppla och så vidare. Basalmetabolismen varierar från person till person och styrs delvis av arvsmassan. Det som påverkar är bland annat hur bra kroppen är på att ta upp mat, lagra och förbränna den. Basalmetabolismen är generellt högre för män än för kvinnor.
När man bestämmer en individs ämnesomsättning sker detta genom att man tar hänsyn till personens basalmetabolism samt hur mycket personen förbrukar till följd av aktiviteter och dess intensitet. Eftersom basalmetabolismen varierar från individ till individ är det viktigt att räkna ut den som en egen faktor.
Basalomsättningen är en av faktorer
•
Energibehov
Det vi äter ger oss energi vilket vi behöver för för att leva samt må utmärkt. Många människor får inom sig mer energi än de gör av tillsammans, med övervikt som följd. Andra äger svårt för att få inom sig tillräckligt. Behoven är olika. dock lagom är bäst.
Barns energibehov skiljer sig på enstaka väsentlig punkt från vuxnas. Den naturliga kroppstillväxten hos ett unge kräver energi. Men noggrann som hos vuxna baseras barns energibehov främst på tre delar.
- Basalmetabolismen. Vilket innebär den energi som går åt mot att kroppen ska fungera i vila. För dem allra flesta står basalmetabolismen för den största delen av energibehovet.
- Termogena effekten. detta är den energi vilket går åt när kroppen ska få ut energin ur maten vi äter. Termogenesen påverkas av matens sammansättning. Protein kräver mot exempel mer energi för att bryta ner än kolhydrater och fett. Fett kräver minst energi trots för att fett tar längst tidsperiod för kroppen att avbryta ner. För de allra flesta motsvarar den ter